Allmänbildande utbildning

Avser grundläggande utbildning, gymnasieutbildning och andra icke-yrkseinriktade studier, t.ex. vid folkhögskolor, musikläroanstalter, idrottsutbildningscenter samt medborgar- och arbetarinstitut.

Arbetskraftspolitisk utbildning

Utbildning som finansieras av arbetsförvaltningen och som ordnas för arbetslösa eller arbetstagare som hotas av arbetslöshet. Ansökning till arbetskraftspolitisk utbildning sker via arbetskraftsbyråerna. Studerandens utkomst under studietiden bestäms enligt arbetslöshetsskyddet.

Arbetslivsexamen

Arbetslivsexamina (= vuxenexamina, fristående examina) innefattar sådana yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som kan avläggas oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats eller av tidigare utbildning.

Arbetsplatsutbildning

Utbildning som arbetsgivaren ordnar för arbetstagarna. Arbetsgivaren ansvarar också för utbildningskostnaderna. Är en del av personalutbildningen.

Distansundervisning

Undervisningsform där studeranden bedriver självständiga studier i ett visst ämne och enligt läroanstaltens direktiv t.ex. hemma, på arbetsplatsen eller via Internet. Vid behov får studeranden handledning av läroanstalten t.ex. per telefon eller e-post. Distansundervisningen kan också ske i grupp. Distansundervisning utgör ofta en del av en helhet som inleds och avslutas med närundervisningsperioder.

Examen

Benämningen för den yrkesinriktade, allmänbildande eller högre utbildningen som leder till examen.

Examen på institutnivå

Utbildning som leder till examen på institutnivå ordnas inte längre. Den gav färdighet för bl.a. uppgifter inom planering och arbetsledning. Avlagd examen gav en s.k. allmän behörighet för fortsatta studier, dvs. behörighet att söka till yrkeshögskolor och universitet.

Examensbenämning

Undervisningsministeriet beslutar om de officiella examensbenämningarna. De kan vara antingen breda, t.ex. grundexamen i företagsekonomi eller motsvara arbetslivets yrkesbenämningar. Studeranden har rätt att använda examensbenämningen när han eller hon har avlagt en viss studiehelhet eller med fristående examen uppvisat den yrkeskompetens som ifrågavarande examen förutsätter.

Examenstillfälle

En helhet som organiseras och planeras av examensarrangören. Vid examenstillfället uppvisar examinanden sin yrkeskompetens genom att utföra fastställda arbetsuppgifter. Ansluter sig till fristående examina.

Flerformsundervisning

En undervisningsform som innehåller både distans- och närundervisning. En kombination av olika undervisningsarrangemang, t.ex. kvällsundervisning, handledd distansundervisning och närundervisning.

Folkhögskola

Folkhögskolorna erbjuder olika studielinjer och kursernas ämnesutbud är brett. Vid vissa folkhögskolor kan man också studera grundskolans och gymnasiets lärokurser samt erhålla yrkesinriktad grund- och tilläggsutbildning.

Fristående examen

Allmänt begrepp för yrkesinriktad examen som avläggs som fristående examen. Fristående examina (= vuxenexamina, arbetslivsexamina) är yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som kan avläggas oberoende av hur yrkesskickligheten förvärvats eller av tidigare utbildning.

Fristående yrkesprov

Provet uppvisar den verkliga yrkesskickligheten. I vuxenutbildningen utgör yrkesprovet en del av yrkeskompetensen, som kan avskiljas från den naturliga arbetsprocessen till en självständig och bedömningsbar helhet. Yrkesprovet ordnas och avläggs flexibelt en examensdel åt gången. De vuxna som har tillräcklig yrkeskompetens kan delta i proven utan förberedande skolundervisning. I ungdomsutbildningen är yrkesprovet en situation som planeras och i mån av möjlighet ordnas i samarbete med arbetslivet och i vilken studeranden uppvisar hur bra han eller hon uppnått målen för yrkesstudierna och den yrkesskicklighet som förutsätts i arbetslivet.

Frivillig utbildning

Termen avser studiefinansiering: en person kan på eget initiativ söka sig till frivillig utbildning och ansöka om studiestöd för att finansiera dessa studier (jfr arbetsplats- och arbetskraftspolitisk utbildning).

Gemensam ansökan

Ett centraliserat system genom vilket man söker sig till läroanstalterna. De yrkesinriktade grundexamina, daggymnasierna och en del av folkhögskolorna ingår i ett eget system för gemensam ansökan. Yrkeshögskolornas utbildningsprogram har ett separat ansökningssystem.

Grundexamen

1. En yrkesinriktad examen på andra stadiet; indikerar främst yrkesskicklighet på prestationsnivå. Utbildningen som leder till examen kan vara bred eller specialiserad. En utbildning på 120 studieveckor ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor. En tidigare avlagd grundexamen som är kortare än 120 studieveckor ger behörighet för fortsatta yrkeshögskolestudier inom motsvarande område. 2. Vid yrkeshögskolor yrkeshögskoleexamen. 3. Vid universitet: lägre högskoleexamen (bl.a. kandidat) eller högre högskoleexamen (bl.a. magister).

Grundläggande yrkesutbildning

Utbildning som leder till yrkesinriktad grundexamen och som ger omfattande yrkesinriktade grundfärdigheter. Utbildningstiden är ca tre år. Ger allmän behörighet för fortsatta studier vid högskolor. Yrkesinriktad grundexamen för vuxna motsvarar till sina målsättningar den grundläggande yrkesutbildningen på ungdomsstadiet.

Grundutbildningskrav

Ett för studielinjen definierat minimikrav på tidigare utbildning som den sökande måste uppfylla för att bli vald till en viss utbildning.

Gymnasieutbildning

Gymnasiets lärokurs är till omfattningen treårig. Efter lärokursen avlägger studerandena en riksomfattande studentexamen som ger allmän behörighet för fortsatta studier vilka leder till högskoleexamen.

Huvudämne

Med huvudämne avses ett läroämne inom vilket studeranden för lägre högskoleexamen i allmänhet avlägger minst ämnesstudierna samt en kandidatuppsats. För högre högskoleexamen avlägger han eller hon dessutom fördjupade studier och en pro gradu-uppsats.

Högre högskoleexamen

Omfattar inom de flesta ämnesområdena 160 studieveckor och kan i regel avläggas på fem år med heltidsstudier vid universitet. Examensbenämningen är ofta magister i ifrågavarande ämnesområde. Undantag är provisor, diplomingenjör, arkitekt, landskapsarkitekt och juris kandidat. Inom ämnesområdena medicin, odontologi och veterinärmedicin utgörs högre högskoleexamen av licentiatexamen (200-250 studieveckor).

Högre utbildning

Yrkeshögskole- eller universitetsutbildning efter andra stadiet som bygger på yrkesinriktad grundexamen på andra stadiet eller gymnasiets lärokurs.

Högskola

Läroanstalt som ger utbildning på högre nivå.

Idrottsutbildningscenter

Läroanstalt som erbjuder utbildning för ungdomar och vuxna. De anordnar grundläggande yrkesutbildning som leder till examina i gymnastik och idrott samt lång- och kortvarig yrkesinriktad tilläggsutbildning. De fungerar dessutom som träningscenter för idrottare.

Inriktning

Inriktningsstudierna är studier som inriktas mot ett bestämt område inom yrkesområdet eller vetenskapen eller yrkesmässigt differentierade studier.

Kunskapslyft-programmet

Program vars mål är att höja utbildningsnivån hos vuxna. Målet är att höja kunskapsnivån i synnerhet hos den sysselsatta befolkningen och företagarna. Genomförs 2003-2007. Målgrupper: 1) 30-59-åriga sysselsatta personer som har yrkesfärdighet från arbetslivet men saknar utbildning efter grund- eller folkskola eller betyg över det. 2) Sysselsatta personer som avbrutit grundskole- eller gymnasiestudierna. Grundskolestudierna kan slutföras av 25-59-åringar.

Linje

En utbildningshelhet som genomförs på ett undervisningsställe under utsatt tid. Begreppet hänvisar till utbildning på ungdoms- och vuxenstadiet samt yrkeshögskolornas utbildningsprogram. Kursutbildning som omfattar mindre än 1 studievecka och arbetskraftspolitiska kurser ingår inte i linjerna. Linjen inleds vid en viss tidpunkt på ett visst undervisningsställe. Dessutom innefattar linjen uppgifter om grundutbildningskrav och undervisningsspråk.

Linjens ansökningskod

Utbildningsstyrelsen tilldelar samtliga utbildningsalternativ som ingår i den gemensamma ansökan en kod för gemensam ansökan. Denna kod hittar man bl.a. i anvisningarna för gemensam ansökan. En del av ansökningskoderna ändras årligen.

Lägre högskoleexamen

En lägre högskoleexamen omfattar vanligen 120 studieveckor (140 veckor inom bildkonst) och kan avläggas på tre år med heltidsstudier. Examensbenämning vid lägre högskoleexamen är kandidat i ifrågavarande ämnesområde; inom farmaci är benämningen dock farmaceut och inom rättsvetenskap rättsnotarie.

Läroavtalsutbildning

En arbetsorienterad studieform, där yrkeskompetensen huvudsakligen uppnås på arbetsplatsen. Utbildningen kompletteras av yrkesinriktade studier, ofta vid en läroanstalt. Läroavtalsutbildningen leder till samma yrkesinriktade examina som utbildningen vid läroanstalterna.

Magisterprogram även s.k. examensinriktad fortbildning

I regel 1,5-2-åriga, ofta mångvetenskapliga program som leder till högre högskoleexamen. Till programmen kan söka de som avlagt lägre högskoleexamen, yrkeshögskoleexamen eller annan examen på motsvarande nivå i Finland eller utomlands. Till programmen söker man med separat ansökan.

Medborgar- och arbetarinstitut

Studierna bedrivs på fritiden, vanligen under kvällar eller veckoslut. I undervisningen ingår främst allmänbildande ämnen såsom t.ex. språk, konstämnen och allmän adb-kunskap. Studeranden kan också studera grundskole- och gymnasieämnen samt delta i yrkesinriktade kurser.

Närundervisning

Undervisning som sker vid läroanstalt och omfattar undervisning i klass, grupparbeten, seminarier, övningsarbeten och hantering av tekniska hjälpmedel. Närundervisning kan ske under dag- och kvällstid, veckoslut och på sommaren (se distans- och flerformsundervisning).

Personalutbildning

Utbildning som arbetsgivaren ordnar för de anställda. Arbetsgivaren deltar i utbildningskostnaderna. Vanligen kortvarig fortbildning på arbetsplatsen eller i en läroanstalt. Kan i vissa fall leda till examen, t.ex. yrkesexamen.

Separat ansökan

Med separat ansökan ansöker man direkt till en särskild läroanstalt. Detta är allmän praxis inom vuxenutbildningen. Vid universiteten söker man till magisterprogram eller examensinriktad fortbildning med separat ansökan.

Specialiseringsstudier

Yrkesinriktade specialiseringsstudier som anordnas av yrkeshögskolorna och som är avsedda för personer med examen på institutnivå, yrkesinriktad examen på högskolenivå eller yrkeshögskoleexamen. Specialiseringsstudierna är yrkesinriktad fortbildning.

Specialyrkesexamen

Examen som kräver ännu djupare specialkunnande än yrkesexamen inom något specialområde av yrket. Avläggs som fristående examen vid separata examenstillfällen.

Språkexamen

Språkfärdighetsexamen som riktar sig till vuxna. Examen mäter språkfärdigheten i sådana praktiska situationer där studeranden måste tala, lyssna, skriva eller läsa ett främmande språk. Språkexamina indelas i tre olika testnivåer: grundnivå 1-2, mellannivå 3-4 och högsta nivå 5-6.

Studentexamen

En riksomfattande examen, som ger allmän behörighet för fortsatta studier. Studentexamensbetyget ges till person som avlagt de obligatoriska proven i examen och som fått avgångsbetyg från gymnasiet. Också examinand som avlagt motsvarande yrkesinriktade examen eller kombinationsstudier kan få studentexamensbetyg efter att ha avlagt de obligatoriska proven.

Studielinje

En utbildningshelhet som genomförs på ett undervisningsställe under utsatt tid. Begreppet hänvisar till utbildning på ungdoms- och vuxenstadiet samt yrkeshögskolornas utbildningsprogram. Kursutbildning som omfattar mindre än 1 studievecka och arbetskraftspolitiska kurser ingår inte i linjerna. Linjen inleds vid en viss tidpunkt på ett visst undervisningsställe. Dessutom innefattar linjen uppgifter om grundutbildningskrav och undervisningsspråk.

Studieområde

En klassificering som på ett allmänt plan definierar hur utbildningen placerar sig på olika samhälleliga områden och branscher. Studieområdet syftar i regel på en större helhet än grundexamen.

Studievecka

En grundenhet som anger studiernas omfattning. En studievecka motsvarar en genomsnittlig studieinsats om 40 timmar. Beroende på studerandens personliga inlärningstakt kan studieinsatsen vara kortare eller längre. Studieveckan innefattar ordnad undervisning och självständiga studier.

Studieår

En studieinsats som i genomsnitt motsvarar 40 studieveckor.

Sökobjekt

Är Studieinfos benämning för universitetsutbildningen. Det kan utgöras av examen, utbildningsprogram, huvudämne eller en kombination av dessa. Sökobjektens benämningar varierar mellan universiteten.

Undervisningsform

Begreppet syftar på olika undervisningsarrangemang, som t.ex. dag-, kvälls-, flerforms- och distansundervisning.

Undervisningsställe

Är i de flesta fall identiskt med läroanstalten. Läroanstalten kan dock i vissa fall bestå av flera undervisningsställen. Undervisningsstället kan t.ex. bestå av en filial eller avskild enhet. Läroanstalten kan indelas i undervisningsställen också på språklig grund, dvs. den finsk- och svenskspråkiga utbildningen bildar var sitt undervisningsställe inom samma läroanstalt.

Undervisningsställets ansökningskod

Utbildningsstyrelsen tilldelar varje undervisningsställe som ingår i den gemensamma ansökan en kod för gemensam ansökan. Ansökningskodens två första siffror står för området för den gemensamma ansökan.

Ungdomslinje

En studielinje som ordnas i form av utbildning på ungdomsstadiet (i motsats till vuxenutbildningslinje).

Universitet

En vetenskaps- eller konsthögskola som anordnar utbildning som leder till lägre och högre högskoleexamina samt vetenskaplig fortbildning. I studiernas målsättning poängteras utveckling av vetenskapligt tänkande, färdighet att utvärdera kunskap och skapa ny kunskap.

Utbildning enligt läroplansgrunder

Utbildning, som följer grunderna för läroplanen som Utbildningsstyrelsen fastställt för den yrkesinriktade utbildningen. I grunderna för läroplanen definieras målen, studiehelheterna och deras omfattning, de centrala innehållen och bedömningen för den utbildning som leder till grundexamen. Därtill innehåller de bestämmelser om studiehandledningen, elevbedömningen, inlärningen i arbetet, specialundervisningen, utbildningen för invandrare, läroavtalsutbildningen och läroplanen.

Utbildningens omfattning

Utbildningens nominella omfattning i läroplanen. Kan uttryckas i timmar, dagar, studieveckor, månader eller studieår. Utbildningstiden kan avvika från den nominella omfattningen när tidigare studier, arbetserfarenhet och studerandens val beaktas.

Utbildning på andra stadiet

Omfattar gymnasieutbildning och yrkesinriktade grundexamina. Gymnasieutbildningen är allmänbildande och förbereder för studentexamen. Huvudmålet för en yrkesinriktad grundexamen är yrkeskunnande.

Utbildning som förbereder för fristående examen

Utbildningen förverkligas riktad till vuxna som utbildning som förbereder för fristående examen. Utbildningsanordnaren besluter om innehållet i utbildningen och anordnandet enligt grunderna för examen. Utbildningsstyrelsen besluter om examensgrunderna.

Utbildningsområde

Ett överordnat begrepp som på ett allmänt plan definierar hur en viss utbildning placerar sig inom olika samhälleliga områden och branscher. Det är också mera omfattande än begreppet studieområde, som innefattar varandra närliggande studieområden.

Utbildningsprogram

Vid universiteten ordnas utbildningen huvudsakligen som huvud- och biämnesstudier, men också som utbildningsprogram. Med utbildningsprogram avses en mångvetenskaplig studiehelhet som har vetenskapliga, konstnärliga och ofta även yrkesmässiga målsättningar. Vid yrkeshögskolorna anordnas studierna i form av utbildningsprogram som kan vara indelade i olika inriktningsalternativ. Utbildningsprogram finns också inom de yrkesinriktade grundexamina. En grundexamen kan innehålla flera utbildningsprogram.

Utbildningsstadium

En grov klassifikation av utbildningens nivåer. I klassifikationen ingår förskolestadium, grundskolestadium, andra stadiet och högre utbildning. I utbildning på andra stadiet ingår gymnasieutbildning och grundläggande yrkesutbildning. Yrkesutbildningen indelas nuförtiden i utbildning på andra stadiet och högre utbildning. Högre utbildning omfattar utbildning vid yrkeshögskolor, vetenskaps- och konsthögskolor. Ytterligare information om utvecklingsstadierna finns under Finlands utbildningssystem.

Utbildningstid

Den tid som det tar att avlägga examen på en viss studielinje. Uttrycks i år, månader, veckor och dagar. Utbildningstiden uttrycker den totala utbildningstiden, inte nödvändigtvis den förutsatta tiden (jfr utbildningens omfattning).

Vuxenexamen

Vuxenexamina (= fristående examina, arbetslivsexamina) är sådana yrkesinriktade grundexamina, yrkesexamina och specialyrkesexamina som inte är beroende av hur studeranden erhållit sin yrkesskicklighet.

Vuxengymnasium

Vuxengymnasierna (kvällsgymnasierna och gymnasiernas kvällslinjer) ger allmänbildande utbildning till vuxna personer. Vid dem kan man avlägga grundskolan, gymnasiet och/eller studentexamen samt enskilda läroämnen.

Vuxenutbildning

Till vuxenutbildningen hör vid sidan av skolsystemets tillämpningar (t.ex. vuxengymnasier och vuxenutbildningslinjer vid yrkesläroanstalter) även sådan utbildning som ordnas av arbetsgivaren (t.ex. personalutbildning, läroavtalsutbildning eller arbetskraftspolitisk utbildning som huvudsakligen är avsedd för arbetslösa). Vuxenutbildning kan vara allmänbildande utbildning eller yrkesutbildning. Vuxenutbildningscenter Verkar inom tre huvudsektorer: utbildningen kan vara arbetskraftspolitisk vuxenutbildning som ordnas av arbetskraftsmyndigheterna, självständig utbildning eller personalutbildning som bekostas av arbetsgivaren.

Vuxenutbildningslinje

En studielinje avsedd för vuxna personer. Av den som söker in krävs i allmänhet en viss ålder och/eller arbetserfarenhet. En vuxenutbildningslinje kan ge tillräckliga kunskaper och färdigheter för deltagande i fristående examina eller på annat sätt utvidga yrkeskunnandet. Vuxna kan också söka till utbildning på ungdomsstadiet (t.ex. via antagning enligt prövning i samband med gemensam ansökan).

Yrkesexamen

Examen som förutsätter djupare yrkesfärdighet än grundexamen. Den yrkesskicklighet som krävs av examen täcker ett omfattande specialområde inom yrket. Avläggs som fristående yrkesprov vid examenstillfällen.

Yrkeshögskola

Läroanstalt som i likhet med universiteten ger utbildning på högre nivå. I yrkeshögskolor avläggs yrkeshögskoleexamina som förbereder för yrkesinriktade expert- och utvecklingsuppgifter. I studiernas målsättning betonas arbets- och näringslivets krav.

Yrkeshögskolors påbyggnadsexamen

Påbyggnadsexamen är baserad på arbetslivet. Avsedd för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen eller annan lämplig högskoleexamen och som har minst tre års arbetserfarenhet inom branschen efter avlagd examen.

Yrkeshögskoleexamen

Examens omfattning är 140-180 studieveckor och kan avläggas på 3,5-4,5 år med heltidsstudier.

Yrkesinriktad examen

Yrkesinriktade examina är olika yrkesinriktade grundexamina (f.d. examina på skolstadiet) samt yrkesexamina och specialyrkesexamina.

Yrkesinriktad påbyggnadsutbildning

Yrkesinriktad fortbildning eller påbyggnadsutbildning som hjälper att upprätthålla eller utveckla yrkesskickligheten. Utbildning har oftast som mål yrkes- eller specialyrkesexamen.

Yrkesinriktad fortbildning

Utbildning som förbereder personer med yrkesskicklighet för mer krävande uppgifter.

Yrkesinriktad grundexamen

Treårig utbildning (120 studieveckor) som innehåller en minst 20 studieveckors utbildning på arbetsplatsen. Ger behörighet för fortsatta studier i högskolor. För vuxenstuderanden är utbildningstidens längd beroende av tidigare utbildning och arbetserfarenhet.

Yrkesläroanstalt

En yrkesläroanstalt anordnar grundläggande yrkesutbildning samt fortbildning och påbyggnadsutbildning.

Yrkesområde

En större helhet som bildas av flera yrken, t.ex. elektronik och elindustri eller skönhetsvård.

Yrkesutbildning

Kan bestå av grundläggande yrkesutbildning, fortbildning eller påbyggnadsutbildning (jfr allmänbildande utbildning).

Öppen yrkeshögskola (öppen YH)

Yrkeshögskolorna anordnar i form av öppen yrkeshögskoleundervisning studiehelheter eller delar av dem i anslutning till yrkeshögskoleexamina. Samma omfattning och nivå som den undervisning som leder till yrkeshögskoleexamen men inget examensbetyg tilldelas för studierna.

Öppet universitet

Ett studiesystem som möjliggör studier som motsvarar universitetens grundundervisning och som inte kräver speciell grundutbildning eller viss ålder. Undervisningen anordnas oftast av ett universitet men också av samarbetsläroanstalter såsom medborgar- eller arbetarinstitut eller sommaruniversitet.